onsdag 10 juli 2013

CV 8806

- Livsloppet


CV är viktigt nuförtiden. De som inte har ett kör ett. En levnadsbeskrivning genom körda cykellopp börjar skriva sig även för mig. Under tiden formar livet sig själv.

Jag som aldrig tänkte köra Vätternrundan har nu gjort det tre år i rad vilket känns märkligt när jag tänker på det. Nu ska jag tydligen köra Cykelvasan också. De två största motionsloppen i respektive kategori samma år. 

Det fanns väl någon lös fundering kring det när biljetterna släpptes i september. Även om det inte då stod högst på önskelistan vore det riktigt roligt att ha kört det åtminstone någon gång. När jag väl funderat klart var startplatserna fulltecknade och då var jag inte alltför långsam, de tog slut fort. Närmare bestämt tog det under 27 minuter. Detta trots att antalet platser ökats från 9000 till 12000 stycken till årets säsong. Det kan konstateras att det är populärt att motionera i Sverige och särskilt på tvåhjulingar.  

Mitt långloppsåkande började i mitten av nittiotalet uppe i Ludvika då Finnmarksturen var det stora loppet alla skulle ha kört. Inte lika känt som VR men ändå med den statusen att man som motionär bedömdes efter hur lång tid man behövde för att besegra 115 kuperade kilometer i dalaterräng. Nu har den tappade manteln sen några år axlats av Vasaloppets väloljade maskineri med sin cykelsatsning. 

Egentligen vet jag inte om det i grund och botten lockar mig så extremt mycket att köra sträckan Sälen - Mora på cykel så fort jag kan. Mest på grund av logistiska och ekonomiska skäl. Slår man ihop startavgift, engångslicens, frakt från målgång, boende, mat och resa blir det en rätt dyr utflykt som dessutom kräver mycket tid i anspråk. Men jag hyser inte den starka aversion mot grusvägar och skogsbilvägar som ibland luftas på t ex "Happymtb" och andra forum. Jag anser inte att den enda acceptabla formen av mountainbike bäst bedrivs i ett stenröse som man ibland kan få intrycket av när vissa kretsar luftar sina åsikter. Jag gillar nämligen all form av cykling från ren skogs- och fjällcykling i nästan stiglöst land till landsvägskörning så den formen av invändningar reser jag inte. Jag avskyr därför det nedsättande begreppet "grusvägsrally". Intressant fenomen när några få personer, som vanligtvis knappt var födda när jag började cykla mountainbike tar sig friheten att definiera vad som är "riktig" mountainbikecykling. (Blev lite upprörd där för ett ögonblick men jag tycker inte om när vissa grupper cyklister är föraktfulla mot andra.) 

Men nu är det så att jag fått en startplats i present!! Även boende och ledighet är ordnat. Har man en underbar flickvän så har man. Och det betyder att alla invändningar är raserade. För nu återstår bara de roliga bitarna. Att träna inför begivenheten, själva loppet och snacket efter. Är det något som är speciellt kring stora evenemang av det här slaget så är det stämningen på plats och  planerandet innan. Den biten är helt fantastiskt rolig! Det gäller inte bara cykling för övrigt. Det kan vara Sweden Rock eller Dreamhack, hästshower, hund- och kattutställningar, bil- och mc-träffar, friluftsmässor eller vad som helst man nu är intresserad av. Överallt där man samlar många människor med samma passion uppstår en speciell stämning som nästan går att ta på och som måste upplevas. 

Och nu är det alltså dags. "Let the träning start". Igen. Hoppas att bakhjulet och viljan håller.

Fast gårdagens cykling blev tämligen slät till sin karaktär. Inte mycket berg där inte och på landsväg. Först körde jag "rehabrunda no 3" med C som fick för sig att öka farten så mycket foten nu tillät. Heja. 

Då var frågan, vilket fordon skall väljas inför rundan?

Sen drog jag vidare och tog en sväng på egen hand. Fartlek eller något ditåt blev det. Det innebar i praktiken att jag lade på några spurter här och var samt tryckte på extra mycket uppför ett par backar i Billa och Vikensved men för övrigt körde rätt lugnt. Det blev ytterligare en vacker tur i högsommarväder om än något svalare än tidigare. 

Jag har fotograferat ett UFO i motljus i Vikensved

Det märkliga inträffade att strax efter backen i Hollstorp precis innan jag skulle svänga höger så träffade jag Per A, mannen som bidragit till min CV-start genom att sälja sin startplats. Vi språkade en stund och jag förundrades över slumpen och dess förgreningar. Sannolikheten att vi skulle mötas här just idag vid den här tidpunkten är inte särskilt stor. Jag hade inte ens tänkt att köra åt det hållet från början. Ibland verkar det finnas en mening med hur saker och ting artar sig. 

Fick just mailsvar från en Josefine på Vasloppskansliet som låter meddela att min tid från Ränneslättsturen som är ett av de seedningsgrundande loppen, räcker till startled tre i tävlingsklass. Har däremot inte den ringaste aning om det är bra eller inte. Vet nämligen inte hur många startled som finns. Men tre låter lågt och bra så det blir det.


/ J - I någon form av spår för framtids segrar

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar