- En olycka kommer sällan ensam
Tyvärr en krasch till och den här gången var det jag. Gick i backen rätt hårt på gårdagens genrep inför Vätternrundan. Tänkte här rapportera från såväl den rundan som säsongens andra tempocup som gått av stapeln. Men det får vänta ett litet tag. Nu är det samtal med försäkringsbolag och cykelhandlare som gäller.
Lyckades slå sönder hjälm, glasögon, riva upp tröja och byxor, strumpor och t o m få hål på skorna. På cykeln rök växelhandtaget, styrlinda, möjligen styre och ev pedal samt lite skeva hjul även om cykeln klarade sig rätt ok. Ram och gaffel verkar vara utan större skador mer än kosmetiska repor.
På mig är det skrapsår på vänster vrist, vad, knä, axel och framförallt höften. Sen slog jag i båda armbågarna varav den vänstra är riktigt öm inuti tyvärr. Har också tappat känseln i halva höger hand och två fingrar. Fick även lättare hjärnskakning tror jag då jag varit yr, mått lite illa och haft kraftig huvudvärk hela kvällen igår och imorse. Sen mår inte min höger axel så bra. Rekommenderas inte för dislocerade axlar att drämma dem i asfalt.
Mindre sexigt
Jag tror dock att jag kan stå på startlinjen i Motala nästa vecka. Men det återstår att se. Har betydligt mer ont idag än igår nu när adrenalinkicken släppt. Men får jag bara ihop cykeln så ska det nog gå.
Nu dags den här vackra sommarmorgonen att grotta ned sig i skaderapporter. Återstår att se hur man blir bemött och behandlad av Länsförsäkringar i dylika ärenden. Har anledning att återkomma till detta.
/ J - mörbultad och en aning bedrövad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar