onsdag 27 februari 2013

Den som söker skola finna

...dock inte alltid det som sökes. 


Solen. Det var så den såg ut. Hade nästan glömt. Det var något pockande och tvingande med dess närvaro som nästan krävde en tur på cykel. Så fick det bli.  

En färd bort från det inre mörkret mot ljuset där ute. Ljusterapi deluxe. 

Utanför fönstret stod min cykel och solade sig och kaxiga talgoxar vrålade obsceniteter åt varandra. I södern är det varmt har jag hört så det fick bli den generella riktningen för dagen även om början på rundan sträckte sig över Högstorp/Hollstorp och måndagsturssträckningen över Hemmesjö och Billa. Pinnade på uppför backarna på lätt kadens och solfilosoferade. Mycket gult, mycket blått och solglasögonen kom till användning.  

Flyttflygplansstreck
nu återvänder de!

Underlaget var synnerligen varierade under dagens färd allt från ren torr asfalt till tjock spårig issörja. Inte helt pigga ben idag. Mest nöjd över att jag kom ut.

Finvägskrök

Världen var bitvis vykortsvacker

Efter ett tag råkade jag hamna i Ingelstad igen. Väl där fick jag ett infall och tänkte att jag skulle återvända till brottsplatsen eller åtminstone stället där jag bytte batterier i förrgår. Och har man sett. Efter någon liten stunds granskande av marken. Där var den, nyckeln!!

Le clé

Den förlorade sonen har återvänt. Och jag som tror på järtecken och omen. Frågan är hur det här skall tolkas. Jag tolkade det som att jag skulle cykla hem. Så det gjorde jag, över Tävelsås, närmsta vägen. 

På vägen idisslade jag min banan.


Soligt fruktleende


/ J - symbolfinnare 

(sträckan då: 52km på 1.50 blev det)

2 kommentarer:

  1. Hahaha! Jag skulle ta det som ett mycket gott omen! Sol och nycklar, jag menar hur mycket tydligare kan det bli :-D

    SvaraRadera