Försöker så sakteliga komma tillbaks till ett (tränings)liv igen. Går väl sisådär. Idag innebar det att gå lite lagom vilse i skogen i Aneboda. Den oartiga damen Gudrun stökade till det så jäkligt i skogarna för några år sedan att det ibland inte finns några spår kvar av de gamla stigarna. På vägen hann jag se rådjur, hackspett, korp och faktiskt ett flyttsträck. Lite sent för söderflytt kan tyckas men jag kände för att breda ut vingarna och flyga efter. Alla flyttar söderut, fåglar och tydligen även stenar...
Flyttblock?
I min iver att hitta en gammal runda fann jag istället ett ödetorp jag inte kände till, "Fridhem".
För den händige?
Tyvärr kan väl konstateras att det högg rejält i knät när jag klättrade över några stormfällor och skuttade över en bäck eller två. Molvärker så här i efterhand. Men 7km blev det till slut. Tittar ut på det kompakta mörkret utanför stugan och konstaterar att temperaturen droppar nedåt -10 och jag överväger märkligt nog att ge mig ut på en kortare träningstur på cykeln. Undrar om det är så smart?
Men Utan tvivel är man inte klok som T Danielsson så träffande uttryckte det och jag tvivlar mycket.
/ J - vilsefinnaren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar