torsdag 11 oktober 2012

Motionslopp – tävling nej, "men någon måste ju komma först"

Några tankar kring en fråga ställd av Fritz på cykelblogg.se den 25 september (http://cykelbloggar.blogspot.se/)

Det har visat sig att några av landets länsstyrelser definierar motionslopp som tävlingar vilket komplicerar saker och ting för de som tänkt anordna cykellopp då lite olika regelverk gäller för arrangemangen. Något som t ex kan beröra min egen klubb, Lammhultcyklisterna, som är ansvarig för "Kronobergstrippeln" - Växjötrampet, Helgasjön runt och Lammhultstrampet. Lopp som för närvarande inte är tävlingar.

Förklaringen Fritz fått från några representanter för länsstyrelsen är att motionslopp har ”ett visst tävlingsmoment i sig” och därmed skulle vara tävlingar. Har de rätt i den definitionen eller ej?

Den frågan är inte helt okomplicerad och den kan besvaras såväl med ett tämligen kraftfullt nej med hänvisning till t ex att man kör på icke avlysta vägar (vilket i och för sig gäller de flesta stora tävlingar i det här landet inklusive SM, men lämpligheten i det är en annan fråga som bör diskuteras separat) som med ett litet vagare ”nja”.

Ett nja på grund av hur loppen understundom utvecklar sig. Det är ju formellt inte tävlingar det rör sig om men som en klubbkompis så passande uttryckte det ”tävling – nej, men någon måste ju komma först”. En känsla jag tror många känner igen sig i, åtminstone de som ställt sig i de första startleden. Det vill säga när man står där på startlinjen så slår hjärtat lite extra. Man ser sig omkring för att se vart vänner och klubbkamrater befinner sig och tankarna rör sig kring loppets karaktär och hur fort det kommer att gå. Och visst vore det roligt att gå i med tätklungan för att sedan om möjligt komma långt upp bland de inte registrerade slutplaceringarna när det är så dags?

 I samband med detta pumpar adrenalinet lite extra och de ”tävlingslika” momenten kan bli nog så tydliga när någon försöka stöta från klungan eller rycka i en backe. Det kollas nogsamt vilka som går med i en utbrytning och en liten spurt kan det alltid bli fråga om. Vill det sig riktig väl kanske någon lokal ”kanon” dyker upp och sätter färg på loppet mer än vanligt. Och visst vill man väl om det går fort i klungan köra lite bättre än året innan?

Allt detta gör att själva karaktären på ett motionslopp mer än väl kan närma sig tävlingens form. Men det är INTE en tävling. Banan kanske är lagd så att den passerar en järnväg, ett rödljus eller annat hinder. Då är eventuell utbrytning en saga all. Och inte minst genomförs motionslopp under gällande trafikregler vilket innebär att en stoppskylt är en stoppskylt, även om klungan jagar där bakom. Sen om det alltid följs till hundra procent kan möjligen diskuteras. Men om farbror blå känner för att begagna sig av lagens långa arm så går det utmärkt att bötfälla alla som underlåter att följa gällande trafikregler och förordningar. 

Så ett motionslopp är inte en tävling av flera skäl. Rent formellt finns det (oftast) ingen tidtagning och därmed inga officiella sluttider, det finns inga resultatlistor, inga pallplaceringar eller ens någon vinnare! Priser går inte de bäst placerade utan lottas ut om det finns några. Det finns heller inte följebilar eller langningservice etc. Detta gör förstås att inga licenser behövs och att andra försäkringsvillkor gäller.

Skillnaderna mellan tävling och motion är således många och vissa fall stora när det gäller det praktiska arrangemanget. Vanligtvis är det även stor diskrepens i karaktär på körningen. Målet med motionslopp är inte att komma först till varje pris, i alla fall inte för alla. Men som sagt, beroende på deltagare deras humör och dagsform, så kan det bli nog så tävlingslikt även när det körs runt diverse lokala vattendrag.

Detta medför bland annat att de som organiserar motionslopp även de måste kalkylera med målspurter, klungkörning med mera när bansträckningarna läggs för att öka säkerheten inte minst i relation till övrig trafik. Något som alla banläggare vet inte alltid är enkelt att lösa.

Möjligen kan man sträcka sig till att motionslopp ”har ett visst mått” av tävling i sig när det kommer till inställningen hos några av deltagarna. Men, det är viktigt att betona, det gäller inte alla som står på startlinjen.  Längre bak i ledet återfinns de med andra ambitioner än att komma först, de som bara tänkt ta sig runt för att det är roligt och skönt att cykla och någon kanske t o m har packat en fikakorg!

Så det konstateras att motionslopp inte är tävlingar! Vare sig de yttre formerna eller deltagarnas (majoritetens) ambitioner och inställning till cyklingen som sådan är desamma. Och ”tävlar” man så är det oftast mot sig själv.


/ J – motionstävlingscyklist 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar