Att klyva en pudel

- Om mobila hinder, hänsyn och avsaknad av sådan

Inte sällan är senhöstens och vinterns träningsrundor i högre grad än annars förlagda till vägar som delas med andra långsammare trafikanter, åtminstone gäller detta för mig. Som lokalt exempel kan nämnas ”Växjöruntrundan" som är en vanlig tur för många cyklister i Växjötrakten (40km på blandat underlag runt några av stadens många småsjöar). Här cyklas i grupp måndagsturens vinterupplaga och här körs även den synnerligen informella ”tävlingen” ”Växjöchallenge” individuellt.

Sträckningen gör att vissa delar är så gott som öde de flesta timmar på dygnet andra desto mer tätbefolkade. Bland annat går vägen förbi campus och ett par bostadsområden. Stora delar av turen går på cykelväg så bilar förekommer enbart på vissa partier men där kan de dyka upp överraskande. Rundan befolkas förutom av cyklister även av många gångtrafikanter med eller utan barnvagnar, cykelpendlare, löpare, hundägare och inte minst en och annan häst.

Några av dessa medtrafikanters vara eller icke vara kan väl diskuteras. Bitar av sträckan är ok att rida på men andra är inte avsedda för det och där finns tydliga lämningar av dem ändå.

Man behöver inte vara trapper för att spåra dem eftersom upptrampade hål i körbanan och exkrementer talar sitt tydliga språk. Hästskit som gödsel i all ära. Men när den förekommer i större mängd på en den begränsade yta som en cykelväg utgör blir det till slut svårt att undvika den. Särskilt efter lite regn som luckrat högarna och fått dem att flyta ut över hela vägbanan. Det ger förvisso ett utmärkt tillfälle att praktisera och öva sina bunnyhopp men kan ända kännas lite lätt obehagligt. Särskilt när man passerar i grupp. Ni ser själva bilden framför er. Både crossdäck och mountainbikedäck skyfflar upp mjukt underlag rätt bra, särskilt om skärmar med kompislappar saknas. Gödselspridare någon?

Själva passagen av djuren i fråga brukar inte vara något större problem. Om man tar det väldigt lugnt vill säga. Stannar i tid, passerar långsamt och dimmar belysningen när det är mörkt. Det är inte någon god idé för vare sig häst, ryttare eller cyklist att skrämmas. En skenande häst är inte att leka med.

Så hästarna utgör inget problem om de bara lät bli att rida på de delar som inte är avsedda för det som t ex sträckningen utmed Södra bergundasjöns strand.

Även andra motionärer i form av löpare och flanerare brukar kunna passeras någorlunda smidigt om vederbörlig hänsyn visas från båda håll. Jag tycker dock att det kvällstid finns en påtaglig skillnad mellan t ex löpare och cykelpendlare om ofta har reflexer och syns och många som är ute och går utan att synas alls. De sistnämnda utgör alltid ett spänningsmoment när de dyker upp från ingenstans.

Men en grupp som borde bannlysas från gemensamma gång- och cykelvägar är tamigfan de hundägare som inte har koll på sina hundar. Vet inte vilket som är värst, de som inte har dem kopplade alls eller de som har löpkoppel, gärna gående på en sida vägen med hunden på den andra.

De är inte ovanliga och häromkvällen ställdes det hela på sin spets då jag höll på att klyva en pudel på mitten. Jag kom susande i mörkret runt en krök och där var det förbannade rörliga hindret. På en sida vägen matte utan reflexer, mitten av vägen avspärrat med ett koppel och på min väghalva en liten ursäkt till hund. Jag valde diket. Vet inte exakt vilket moment mitt ekipage på ca 100kg och 35km/h ger och vilken anslagskraft det ger via ett par 32mm däck. Men för mycket för ett litet kreatur att överleva är jag övertygad om.

Muttrande diverse eder om brist på hänsyn i allmänhet och om hundägare i synnerhet tog jag mig upp från vägrenen och borstade av mig. Hundägaren hade under tiden halat in djuret och avlägsnat sig med ett ”oj då” som enda kommentar. Det borde vara licens på vapen förklädda till koppel!

Då jag är djurvän vill jag inte köra på hundar men jag gillar heller inte att köra av vägen så nästa gång överväger jag att småkrocka med husse/matte istället. Förvisso måste även de få rasta sina hundar någonstans men en god idé är att hålla bättre uppsikt när de befinner sig på gemensam gång/cykelväg för allas säkerhet.

Nu lockar höstvädret och närmast kräver en cykeltur. Med vederbörligen visad hänsyn förstås.
"Das also war des pudels kern".



 Dödligt vapen?

/J - förklädd till cyklist